I dag var det dax för årets MR
 
Det tog nästan 1 timme, självbehärskning är en dygd... och det behövdes!
Du skall ligga helt stilla och du är fastspänd runt huvud och nacke med ett visir, så att fundera på om det kliar, hosta eller byta ställning är inte att tänka på.
 
Tålamod behövs med andra ord...
För att klara det väljer en del att lyssna på radio, men eftersom jag är ljudkännslig är det inte möjligt. Så det blir öronproppar och hörlurar och det egna tankarna som får underhålla.
 
Under hela undersökningen hörs knackande & dunkande ljud, vissa får kroppen att lätt vibrera. Andra känns som strålning eller kraft som passerar genom skallen.
 
 
 Hur bilderna blev vet jag inte, och det sköna är att det inte oroar mig i år.
Det var ett rutin besök som alla med CIS/MS risk måste göra varje år.
Om det är bra i år igen så börjar min diagnos se mer gynnsam ut, och risken för återfall/skov känns inte längre så överhängande.
 
Tänk att jag nu kan se MR som en undersökning som gynnar mig, och inte längre behöva bäva för svaret!!! 
 
Bara det är värt att fira!
 
 
 
Nu tar det några månader till jag får veta resultat antingen via ett brev eller tills jag blir kallad på uppföljning till neurologen.
Men som sagt, känner på mig att allt är bra!
Är det något jag lärt mig på resan så är det att tolka denna kropp... 
 
Vi höres snart!
💗💗💗
 
Varm kram
 
Lisali
 
(*bild 2 och 3 är lånade från Google )

MR=Tålamod

Livet med M, ME MS & PMS Kommentera
 
 
 
 
I dag var det dax för årets MR
 
Det tog nästan 1 timme, självbehärskning är en dygd... och det behövdes!
Du skall ligga helt stilla och du är fastspänd runt huvud och nacke med ett visir, så att fundera på om det kliar, hosta eller byta ställning är inte att tänka på.
 
Tålamod behövs med andra ord...
För att klara det väljer en del att lyssna på radio, men eftersom jag är ljudkännslig är det inte möjligt. Så det blir öronproppar och hörlurar och det egna tankarna som får underhålla.
 
Under hela undersökningen hörs knackande & dunkande ljud, vissa får kroppen att lätt vibrera. Andra känns som strålning eller kraft som passerar genom skallen.
 
 
 Hur bilderna blev vet jag inte, och det sköna är att det inte oroar mig i år.
Det var ett rutin besök som alla med CIS/MS risk måste göra varje år.
Om det är bra i år igen så börjar min diagnos se mer gynnsam ut, och risken för återfall/skov känns inte längre så överhängande.
 
Tänk att jag nu kan se MR som en undersökning som gynnar mig, och inte längre behöva bäva för svaret!!! 
 
Bara det är värt att fira!
 
 
 
Nu tar det några månader till jag får veta resultat antingen via ett brev eller tills jag blir kallad på uppföljning till neurologen.
Men som sagt, känner på mig att allt är bra!
Är det något jag lärt mig på resan så är det att tolka denna kropp... 
 
Vi höres snart!
💗💗💗
 
Varm kram
 
Lisali
 
(*bild 2 och 3 är lånade från Google )
 
 
 
 
Sista tiden har jag läst flera inlägg på FB och i blogg form som efterfrågar hur man som sjuk bemöter frågan;
 
-"Hur mår du?"
-"Hur är det i dag?"
 
Många sjuka svarar att det är en tuff fråga att få!
 
Är det inte trevligt att andra bryr sig?
 
Jo det är det naturligtvis,
men frågan är hur mycket bryr det sig?
Hur långt svar vill dom ha, och vad skall du svara?
Är det en artighets fråga eller finns det intresse?
Många vill ta hänsyn till den som ställer frågan och anpassa svaret.
Andra vill vara positiva men ändå har de behov av att vara ärliga!
 
Om du inte är kroniskt sjuk kanske du inte förstår hur det kan vara svårt!
Men många sjuka tycker att detta är en av de tuffaste frågeställningarna, just för att dom inte vet hur mycket som skall innefattas i svaret.
 
Behov av att förklara;
Jag tänker att det ibland måste finnas utrymme för att förklara...
-"Jag lever med en kronisk sjukdom, tyvärr sätter den upp stora hinder för mig i vardagen. Och tyvärr kräver den oerhört mycket vila och återhämtning. Men som tur är finns det ljusa stunder som denna, när jag kommer ut och får vara mig själv en stund."
 
Får du följd frågor kan du svara om inte är det  lätt att övergå till dem, hur det mår, vädret eller något annat som gör dagen extra bra😊
 
Be närstående att läsa på;
-"Det är verkligen svårt att förklara summan av kaddemumman, men läs gärna på om min sjukdom. Det finns ett bra fakta blad, skall jag länka det till dig. Så kan du sätta dig in i det när du har tid och orkar.
Det har hjälpt mig att förstå symtomen mycket bättre"
 
Låt anhöriga förklara för vänner hur sjukdomen påverkar vardagen;
I bland är det skönt att låta andra förklara.
även anhöriga behöver lätta på hjärtat och få prata ut om hur din sjukdom påverkar dem.
Kanske är det de finaste stöd man kan få, och oftast märks det att andra förstår bättre när det kommer från de som ser hur du lider.
Det går från påstående till fakta,
Visst är det märkligt?!
 
Behov av upprättelse;
Det finns faser i sjukdomen när du har behov av att få svara på frågor.
När omvärlden missförstår eller visar bristande förståelse, är det viktigt att bli förstådd.
Delge fakta!
Ge svar på tal!
 
Men för min del har behovet skiftat,
från att behöva & "vilja förklara" har jag nu kommit in i en period när andras förståelse blivit lite mindre viktig.
Självklart uppskattar jag att mina närmaste har kunskap och visar hänsyn och många gånger är jag beroende av det.
Men samtidigt har M tagit en allt för stor del av vår tid och kraft.
Trots att hon är kronisk, något jag får dras med så kan jag ärligt säga att jag är sååå trött på M att jag föredrar annat umgänge.
 
-"M får inte längre vara med"
Jag väljer att ta ifrån henne en av huvudrollerna och nu har hon en biroll.
Hon finns och visst kräver hon mycket av mig.
Men det är jag som utformar min dag och vecka,
delar tiden mellan vila och aktivitet.
Jag gör vad jag kan för att hålla henne och skoven stångna, närvaron känns ändå varje dag.
Jag kommer troligtvis aldrig att bli fri!
Men jag kan bestämma mig för att leva mitt liv efter bästa förmåga och tilldela henne M så lite energi som möjligt i mina tankar.
 
Så bli inte förvånad när du frågar mig hur jag mår?
Har kört ett nytt svar i sommar
-"Tack i dag är det ganska bra, och du?"
 
och sen styrt bort från M
Det är inte oärligt, det är ett medvetet val!
 
Är det en fas?
Eller är det acceptans?
Jag vet inte, men det ger energi!
Så svara efter ditt behov!
Den ända du behöver vara ärlig mot är dig själv!
 För vilken annan kategori av problem, äktenskaps, ekonomi, bekymmer med barnen förväntar vi att andra spontant skall berätta om vid frågan;
 
-"Hur mår du idag?"
-"Hur är det i dag?"
 
Eller hur tänker du?
Har vi inte alla rätt att själva bestämma vad vi har behov att dela och med vem?
 
Men problemet är kanske ett annat?
Blir du friskförklarad för en bra dag när du döljer symtomen, blir det svårt att leva upp till!!!!
Kanske är det den rädslan som lurar i frågan?
 
Kram💞
 
Lisali
 
 
 
 

Måste man som sjuk förklara sig?

Livet med M, ME MS & PMS Kommentera
 
 
 
 
Sista tiden har jag läst flera inlägg på FB och i blogg form som efterfrågar hur man som sjuk bemöter frågan;
 
-"Hur mår du?"
-"Hur är det i dag?"
 
Många sjuka svarar att det är en tuff fråga att få!
 
Är det inte trevligt att andra bryr sig?
 
Jo det är det naturligtvis,
men frågan är hur mycket bryr det sig?
Hur långt svar vill dom ha, och vad skall du svara?
Är det en artighets fråga eller finns det intresse?
Många vill ta hänsyn till den som ställer frågan och anpassa svaret.
Andra vill vara positiva men ändå har de behov av att vara ärliga!
 
Om du inte är kroniskt sjuk kanske du inte förstår hur det kan vara svårt!
Men många sjuka tycker att detta är en av de tuffaste frågeställningarna, just för att dom inte vet hur mycket som skall innefattas i svaret.
 
Behov av att förklara;
Jag tänker att det ibland måste finnas utrymme för att förklara...
-"Jag lever med en kronisk sjukdom, tyvärr sätter den upp stora hinder för mig i vardagen. Och tyvärr kräver den oerhört mycket vila och återhämtning. Men som tur är finns det ljusa stunder som denna, när jag kommer ut och får vara mig själv en stund."
 
Får du följd frågor kan du svara om inte är det  lätt att övergå till dem, hur det mår, vädret eller något annat som gör dagen extra bra😊
 
Be närstående att läsa på;
-"Det är verkligen svårt att förklara summan av kaddemumman, men läs gärna på om min sjukdom. Det finns ett bra fakta blad, skall jag länka det till dig. Så kan du sätta dig in i det när du har tid och orkar.
Det har hjälpt mig att förstå symtomen mycket bättre"
 
Låt anhöriga förklara för vänner hur sjukdomen påverkar vardagen;
I bland är det skönt att låta andra förklara.
även anhöriga behöver lätta på hjärtat och få prata ut om hur din sjukdom påverkar dem.
Kanske är det de finaste stöd man kan få, och oftast märks det att andra förstår bättre när det kommer från de som ser hur du lider.
Det går från påstående till fakta,
Visst är det märkligt?!
 
Behov av upprättelse;
Det finns faser i sjukdomen när du har behov av att få svara på frågor.
När omvärlden missförstår eller visar bristande förståelse, är det viktigt att bli förstådd.
Delge fakta!
Ge svar på tal!
 
Men för min del har behovet skiftat,
från att behöva & "vilja förklara" har jag nu kommit in i en period när andras förståelse blivit lite mindre viktig.
Självklart uppskattar jag att mina närmaste har kunskap och visar hänsyn och många gånger är jag beroende av det.
Men samtidigt har M tagit en allt för stor del av vår tid och kraft.
Trots att hon är kronisk, något jag får dras med så kan jag ärligt säga att jag är sååå trött på M att jag föredrar annat umgänge.
 
-"M får inte längre vara med"
Jag väljer att ta ifrån henne en av huvudrollerna och nu har hon en biroll.
Hon finns och visst kräver hon mycket av mig.
Men det är jag som utformar min dag och vecka,
delar tiden mellan vila och aktivitet.
Jag gör vad jag kan för att hålla henne och skoven stångna, närvaron känns ändå varje dag.
Jag kommer troligtvis aldrig att bli fri!
Men jag kan bestämma mig för att leva mitt liv efter bästa förmåga och tilldela henne M så lite energi som möjligt i mina tankar.
 
Så bli inte förvånad när du frågar mig hur jag mår?
Har kört ett nytt svar i sommar
-"Tack i dag är det ganska bra, och du?"
 
och sen styrt bort från M
Det är inte oärligt, det är ett medvetet val!
 
Är det en fas?
Eller är det acceptans?
Jag vet inte, men det ger energi!
Så svara efter ditt behov!
Den ända du behöver vara ärlig mot är dig själv!
 För vilken annan kategori av problem, äktenskaps, ekonomi, bekymmer med barnen förväntar vi att andra spontant skall berätta om vid frågan;
 
-"Hur mår du idag?"
-"Hur är det i dag?"
 
Eller hur tänker du?
Har vi inte alla rätt att själva bestämma vad vi har behov att dela och med vem?
 
Men problemet är kanske ett annat?
Blir du friskförklarad för en bra dag när du döljer symtomen, blir det svårt att leva upp till!!!!
Kanske är det den rädslan som lurar i frågan?
 
Kram💞
 
Lisali
 
 
 
 
 
 
-"Det snabbaste sättet att höja sin levnadsstandard är att sänka sina krav."
 
Tänk värt;
Att äga är inte lycka.... trotts att reklamen ständigt försöker ge det intrycket!
Kanske finns det andra värden som skulle göra oss nöjdare och gladare!
Vad tror du?
 
Kram Lisali❤️
 
 

Nytt tänk värt quote

Livet med M, ME MS & PMS En kommentar
 
 
-"Det snabbaste sättet att höja sin levnadsstandard är att sänka sina krav."
 
Tänk värt;
Att äga är inte lycka.... trotts att reklamen ständigt försöker ge det intrycket!
Kanske finns det andra värden som skulle göra oss nöjdare och gladare!
Vad tror du?
 
Kram Lisali❤️